Sådär. Har nu landat hemma efter min första jobbvecka på AW. Det har varit väldigt roligt och lärorikt och jag vill tacka alla i Team AW för att ha välkomnat mig in i teamet med öppna armar. Well, unghästarna räknas inte. Tacka vet jag Ludde. Han var snäll. Något korkad, men väldigt snäll och söt. Han och jag blev buddies, vilket ändå är ganska chockerande med tanke på att han faktiskt bara är fem. Men det var väl det att han inte går i unghästhagen som gjorde att han inte var involverad i planerna på att få mig så invalid som bara möjligt. Än lever jag i alla fall, och jag vet inte om jag ska tacka Ludde eller kanske Madde för att jag tursamt nog hade lånat hennes stålhätteskor när unghästarna skulle verkas.

 

Under veckan har vi förutom en massa grymma träningar bland annat haft gymkana, femkamp, artistleken, bad i sjön och harlem shake, som ni redan har fått ta del av. Allt har som sagt varit superroligt, och det blev inte sämre av att eleverna varit hur gulliga och hjälpsamma som helst. Precis som Sabina skrev så förvånas och imponeras man av hur engagerade och duktiga de är både i stallet och på banan, och att se utvecklingen efter en vecka och framförallt hur eleverna själva märker hur de utvecklas är jättehärligt! Och självklart, att racea med fyrhjulingen i backen är också jättehärligt!

 

Nu känner jag dock att ögonlocken känns tunga och hjärnkapaciteten sjunker i oroväckande hög fart, och därför tänker jag nu önska er godnatt, så hörs vi någon annan dag. :)

 

// Lovisa