Fredagskvällen rullar på som alltid. Alla känner alla och vet vad som skall komma här näst på schemat. Den mysiga stämmningen gör livet lite lättare.

Strandbesöket gick som smort och innehöll både bad, grillning och Artistleken. Vi ledare (+ Gustaf) vann stort över de andra tappra lagen. Än så länge är vi oslagbara.

Nu analyserar Camp B sina ritter på övervåningen och Junior förbereder sig för morgondagens tävling. Tror till och med att jag kanske ska förberede mig för den. Vad sägs som att börja med disken? En sövande uppgift, prefekt innan sängdags. Kanske ska sätta de pigga och energifulla eleverna på det och själv hoppa i säng tidigt?

 

Imorgon är det upp till bevis ifall jag kommer ihåg allt Ronny lärt mig idag. Visste ni till exempel att i traktorn finns det växlar med djursymboler för hastigheten? "Snigelfart" får en helt annan betydelse. Får ta kort och visa imorgon. Tur att jag inte har frukosten imorgon så att jag hinner koppla på den blåa plogen. Wish me luck!

 

På tal om att önska lycka till. Nu är morgondagen startlistor klara och kommer upp i stallet inom 10 timmar. Önska ekipagen lycka till!

 

//Madde

Dock är det lite svårt eftersom mobilen inte har någon framkamera.

Susanna har teori för alla elever och efter det ska vi ner till strander för grill och bad.

VQ är på shoppinguppdrag för att köpa ett par shorts till Falsterbo.

Annars händer inte så mycket, Madde harklar upp spott och drogar nässpray.

 

Eftersom vi inte har något mer att skriva laddar vi upp lite bilder från dagen.

 

 

//lost-in-whatever-loppan (eller cploppa - om ni frågar mina snapchatvänner) 

Både mitt hjärta och hela Skyrups hjärta sörjer med dig och tänker på dig ❤️

/ Sabina

 

Uppdateringen har inte varit den bästa från oss Stockholmare...

Men idag är jag (Elsa) ledig fram till 17, så passar på att skriva ett nu.

 

Gårdagen invegs med en bruten arm utav en Camp B elev som trillade av när dom "bara skulle ut och skritta".

Junior Camp red ut med Madde och Tinnie i täten och jag låg sist med Marmeladen.

Tinnie som är världens största och gått i täten hur många gånger om helst hade bestämt sig för att allt var läskigt, så Miss Bond fick agera täthäst ett tag.

Väl framme vid vattnet så sadlade alla av och bytte om och precis när jag slängt upp första gänget så började det spöregna och som moset på grädden (?) bjöd även Gud på väldigt mycket hagel.

Barnen fick panik och ca 8/10 grät, en häst blev rädd för haglet och ryttaren låg strax efter det på marken.

Blodet rann och resten var kalla, blöta och rädda för att det åskade.

Vi ringde Anna som var där på 5 sekunder med stora lastbilen, 4 hästar och ryttare åkte lyxåk hem och resten drog på sig sina "ombyteskläder" (som var helt blöta eftersom dom låg utanför påsarna i regnet).
Så blöta och kalla tog vi oss hem utav att ha rört en enda tå (eller hov) i sjön, utan regnvattnet fick duga.

Väl hemma på gården duschade dom flesta i varmt vatten och efter lunchen packade vi badväskorna (påsarna) och gick ner till stranden och badade utan häst.

Idag har jag ingen koll hur det gått, är som sagt ledig och har utnyttjat det till 100%.

Tog en sovmorgon till 11 och snart ska jag rida lite på Marmeladen.

Annars rullar allt på, förutom att Ronny blev sjuk för första gången i tisdags. Men det löste vi genom att Madde fick en snabblektion i hur man kör traktor och nu är allt löst.

 

Tjeena!

Då var det även min tur att skriva någon slags presentation.
Jag heter som sagt Elsa, men dom flesta kommer nog ihåg mig som Manzano.
Fyller 17 i år och inveg mig själv som lägerledare här på Spring Camp 2014.
Jag har tidigare jobbat på ett annat ridläger hemma i Stockholm men nu har jag uppgraderat mig hit.

 

Då jag först provred Detleffe (men hon behövdes till en annan tjej), så då fick jag Fideli (som jag bara vägrade ha av ingen anledning alls), bytte efter det till Lukas/Lothar och då blev jag ganska nöjd men fick ändå byta till underbara Kim (som bara stod där den sommaren tror jag?)

Förra sommaren återvände jag tillsammans med min ponny och då gick vi Camp B vecka 32.

Utöver det har jag hängt med världens bästa Anna under Stockholm Horseshow och Göteborg Horseshow.

Då har ni hittat oss i Sveland Djurförsäkringars monter och det kommer ni även göra under Falsterbo.

 

Men nu ska jag ner och äta lite lunch.

Vi hörs och ses!

Ciaaooo

 

 

 

Livet i Skyrup del 2, ENJOY!

Nu har jag landat hemma i ett par timmar och jag måste säga att det känns lite märkligt. Dagen efter skolavslutningen begav jag mig mot Narnia och sen har stället helt utan civilisation varit där jag bott. Sommarlov, vad är det liksom? Nu sitter jag här och funderar lite över vad normala människor gör en sommarlovsdag som denna när vädret är trist och ens kära mamma är snäll nog att ta hand om ens häst. Jag har fortfarande inte kommit fram till något vettigt svar, men jag har kommit fram till vad jag tänker göra i alla fall. Jag ska titta på Mulan! Det var många år sen och jag kommer inte ihåg sådär jättemycket, men efter två veckor med Team AW kan jag säga att jag är mycket taggad på att återigen få ta del av dess handling, speciellt en viss scen... Mer än så säger jag inte, men ni kan förvänta er spännande uppdatering från vår sida ikväll!

 

Utöver det så vill jag säga tack för den här gången Skyrup, Anna, övriga ungdomsledare och elever!

 

// Lovisa 

Denna vecka var min sista vecka i Skyrup i sommar. Jag vet att sommaren nyss börjat, men i år blev det så. Ett nytt jobb väntar på mig på måndag, så nya äventyr ska man nu ge sig ut på. Det är verkligen med skräckblandad förtjusning som man lämnar gården imorgon bitti, shit, man älskar ju ändå Skyrup och allt vad Skyrup innebär. Kommer särskilt sakna alla fantastiska kollegor som man nu lämnar, men jag vet att Team AW aldrig dör ut, vi fördes liksom samman i en neutral miljö och hittade varandra direkt. Även om namnet AW har utgått så är det det vi alltid kommer att vara; Team AW, soulmates i landet Narnia, där verkligen ALLT kan hända!

Från och med imorgon ska jag alltså få prova på en riktig sommar.. Den som kompisarna alltid pratat om, med sol, bad, strandkvällar och mys på lilla torg i Malmö. Den världen har jag aldrig riktigt förstått, när folk börjar prata om det så ser jag mest ut som ett frågetecken och svarar: va? För sommaren innebär ju att jaga Hamilton över gårdsplanen, att uppfostra ponnyer, ha grillkväll i hällregn vid finjasjön och så mycket kaos att ingen ens kan föreställa sig. DET är sommar för mig. Det känns konstigt att nu ge sig på något annat, något nytt helt okänt liv! Men någongång måste man väl.

Dock säger jag inte hej då imorgon, utan på återseende, för jag hoppas innerligt att jag hinner med Skyrup någon vecka nästa sommar. Det är ju verkligen 'The place to be'!

/Sabina

Pay and Jump är det som gäller idag och jag tror allt att några av ryttarna är lite nervösa medans andra går runt med hur mycket is i magen som helst. I vilket fall ska det bli roligt att se rundorna efter en veckas intensiv träning och jag vill önska alla elever lycka till!

 

Efter det då? Ja, gården töms och den vanliga tomma känslan infinner väl sig antar jag. Själv lämnar jag ju gården imorgon efter mina två jobbveckor och jag skulle väl ljuga om jag sa att jag inte hörde min egen säng ropa på mig hela vägen hit nerifrån Höllviken. Nu blir det två veckor hemma som lär spenderas uteslutande på stranden, hos min egen lilla ponny och såklart på Falsterbo Horse Show. Vi kommer att ha en monter där så kom förbi och säg hej! Sen är jag tillbaka här i Skyrup till vecka 29, ses då!

 

Denna dagen känns mest som en nedräkning inför kvällens aktivitet; vi ungdomsledare ska återigen bevisa att vi är titeln som obesegrade mästare i artistleken värda. Vi är taggade till tusen, och jag (JAG av alla människor) övervägde seriöst att inte prata alls innan dess för att spara på min röst. Jag har nämligen ungefär lika mycket röst kvar som alla andra här, det vill säga cirka 15 procent. Artistleken är dock på liv och död och om jag så inte kommer kunna prata på två veckor så är det värt det. Nu kör vi helt enkelt!

 

Imorgon åker sorgligt nog denna veckans elever hem, men istället får vi ta emot ett gäng nya ungdomsledare i stugan. För att fira detta så tänkte vi bege oss in till storstaden hässlehåla även denna vecka. Nu står dock inte donken på schemat (även om det inte skulle förvåna mig om vi hamnar där för middag) utan vi tänkte göra som normala och civiliserade människor och gå på bio. Vilken film vi ska se är ännu oklart, men att det blir mysigt tvivlar jag inte på!

 

// Lovisa

Tänkte att det var dags att berätta för er vem jag är. Det är jag som är Vq – tjejen med smeknamnet utan förklaring. Egentligen heter jag Viktoria men det är sällan det namnet uttalas i Skyrup. Jag är den ungdomsledaren som alltid har varit minst, trots att jag är 18 år, numera (äntligen) har körkort och har jobbat i Skyrup i fyra år kommer jag att förbli minst. När jag inte hänger i Skyrup bor jag i Stockholm och pluggar samhällslinjen på gymnasiet. 

Innan jag blev ungdomsledare på Skyrup Country Club var jag en elev precis som ni och hyrde senare en ponny av Anna, den bästa såklart, Detleffe. Som ni kanske förstår är hon en av mina ögonstenar på gården. Efter Detleffe red jag en storhäst hemma på Ryttis i Stockholm som jag utbildade och tävlade i hoppning.

För att beskriva mig kortfattat kan vi säga att jag är lång, blond, glad, social, barnslig och älskar all form av mat. Ett bevis på det är att jag alltid äter mest av alla vid måltiderna under lägerveckorna och ofta hänger i kiosken. Jag är även bäst på att trilla av speciellt stillastående.

I sommar kommer jag finnas på gården under fyra veckor där den första veckan är v.27! Träffar ni mig inte i Skyrup på söndag kommer jag stå i vår monter under faltserboveckan. Kom och säg hej!

Ses på söndag!

Pussar och kramar Vq

Susanna har under dessa två veckorna fått några roliga kommentarer när hon diskuterat ridpassen med eleverna. Listan skulle kunna göras lång, men jag tror nog att dessa två är hennes favoriter:

* Nej men titta vad han bockar! Titta på hans öron!

 

 

* Men hur är min rygg- och rumpposition egentligen?

 

 

 

Kanske är det bara vi i Skyrup som är lite trötta, men dessa kommentarer har både vi och eleverna som uttalat dem skrattat gott åt!

 

 

// Lovisa